|
Rätt ofta har jag faktiskt fått se korp som kommit flygandes med någonting
i näbben. Precis varje gång så har jag tänkt att det skulle vara mycket
intressant att veta vad det har varit för gott dom hittat. Men det har
bara stannat där, i rena spekulationer om deras godbitar, som dessutom
verkat så smaskiga att det lönt sig att ta med dom. Nu hade jag varit ute
i skogen och tittat efter flytt tjäder. Flockar som kommer, stannar
tillfälligt, äter och drar vidare. Det blir samma situation som när mörten
simmar tätt förbi gäddan i vassen. Då kan fisken helt enkelt inte hålla
sig, och kommer då tjädern till mig...
Hur som helst så när jag var på väg tillbaka så hördes ljud i luften av en
korps vingar. Tanken går då alltid till hagelpipor, men en klyftig
sammanslutning asfaltnötare har bestämt att jag inte får göra tanke till
verklighet i det sammanhanget. Så endast blicken letade den kolsvarte som
plötsligt lågt drog fram över hög tall. Fågeln blev mera rädd än jag!
Kanske just för att den hann se vem det var... Direkt som korpen kastade
fick jag se att den hade något i näbben. Överrumplingen gjorde att
föremålet slant och följde tyngdlagen till marken! Det är inte sant tänkte
jag, ska jag få ha en sådan tur. Biten föll bara ett hagelhåll bort och
kunde enkelt finnas i den tunna snön. Inte vet jag om jag blev märkvärdigt
klok eller glad av fyndet, som jag i så många år velat betrakta närmare.
En helt vanlig köttbit! Som det heller inte skulle förvåna mig om att jag
själv har lagt ut som rävåtel! Ett konstaterande till jaktens erfarenheter
- korpar flyger ibland runt med traditionella köttbitar som dom speciellt
verkar gilla.
|
