|
Jag satt en kväll och flådde ut Trapperns Flugbindningsmaterial Tjädertupp
Nacke. En tupp hade redan blivit behandlad och sedan var det dags för
nästa. Så nära näbbroten som möjligt brukar jag försöka flå, i alla fall
på ovansidan. Detta för att bindare som tror på de allra minsta kusarna
ska få sitt. Fjädrarna under näbben är nästan kolsvarta så riktigt alla
där brukar jag inte skära med. Men då precis mellan undre käkbågens ben
och det övre benet i mitten, fick jag syn på en mörk fläck - en sorts
kapsel. Jag förstod direkt att det inte var normalt och jag måste genast
ge mig i kast med den. Ett par skarpa snitt med skalpellen och fram
trillade ett hagel! Först behövde jag skära bort någon form av bindväv,
som omslöt haglet väl, men sedan syntes det direkt vad det var. Detta kan
väl tyckas inte är så märkvärdigt, men grejen är den att tuppen föll för
min kamrats kula under den sista jaktmånaden för tjäder. En .308
Winchester alltså och inget hagelskott. För annars kan man inte skilja
"andras från egna" hagel, så till vida att jägarna inte har använt olika
US nummer förstås. Det här tycker jag var spännande!
|
|
När fantasin sätter iväg så skapas jakthistorier; om, hur och när till
exempel. En jaktturist med pekhund som kastade iväg ett skott i dagens
sista ljus, för att i alla fall få något avlossat under vistelsen. Eller
gröngölingen som smugit iväg med tjuvlånad enkelpipig Pietro i kaliber 16,
gått på uppflog och med ungdomlig jaktiver skjutit mot den årsgamla
tuppen, även fast hållet var drygt. Kanske skällde Norrbottensspetsen i
den tjocka granskogen och den piprökande gammeljägaren kröp fram under
lavtyngda grenar. Tillslut fick han syn på den, sittandes på kvisten lite
snett ifrån honom, tittandes på hunden. - Lite ris ivägen, men det brukar
ju gå bra! Fast inte denna gång - tydligen.
Strax till höger om eggen på skalpellen satt haglet. På
den förstorade bilden kan man tydligt se att haglet blivit tillplattat,
som bevisar att det slog i benet först. Sedan tog hastigheten slut och det
blev fast i käkens veck. Skottvinkeln var snett bakifrån av den
anledningen. Hållet var drygt, annars hade käkbågen smullit av. Ofta säger
jägare: - Bara du får in ett hagel i halsen eller huvudet, så stuper den!
Absolut sant, men då ska det ta på rätt ställe också!
|
