MARS - LILL TRAPPERN


Detta är nog det allra äldsta urklippet som jag med spett och spade har grävt fram! Jag har knappt visat det för någon, på åtskilliga år. Mamma kom med tidningen när jag hade byggt färdigt mitt eget hus och skulle flytta. Bokhyllan som jag anlitade att köpa, utan att jag själv brydde mig om vilken det blev, monterades, inreddes och i ett av skåpen lades urklippen. Hyllan blev ett bra men ack så stort arkiv. Där TV:n skulle stå ställdes en stor och grön krukväxt - för när skulle jag vara inne och titta på alla olika kanaler? Det var tur att blomman krävde lite vatten! För sedan har jag knappt varit inne i huset, ja om jag slår ut det på året sett. På kvällen går jag in och lägger mig. Morgonen efter skriver jag några rader i min jaktdagbok (ännu för hand), men efter det har jag ytterst sällan klivit in genom dörren, förrän till nästa  kväll naturligtvis. Jag försöker alltså att jämföra mitt hus som en utställningslokal. I efterhand har jag kommit på att det var ganska onödigt att bygga det, men jag är nog kanske i alla fall en smula skadad ändå som tycker det. Trots denna antivistelse hemma så kom jag ihåg att jag hade detta reportage! Verkstaden hade räckt långt för en modern Trapper, eller en Moskoselkåta med betongfundament för vapenskåpet...

Hur som helst. Jag fick en hyfsat stor röding på en fjällsjö en gång när jag var "lillpajk". Fisken och jag blev fotograferad och skickad till den här klubbtidningen. Jag var ju så ung att jag nätt och jämnt begrep vad tävlingen innebar - för det var just det som allt gick ut på! En tid senare fick jag meddelande om att pojken i Vilhelmina hade vunnit sin klass. Priset blev en resa till och en vistelse över en helg vid den mycket berömda Mörrumsån! Allt var betalt och till och med ett besök på Abu´s fabrik med butik ingick. Där fick vi shoppa lös till as bra rabatter, för övrigt mycket passande till en yngling med endast veckopeng! En heldags fiske i ett klassiskt frysboxfyllarvatten fick vi också. Där knep jag faktiskt en smällfet rosastrajpad! Någon lax högg aldrig på mina drag, nu över femton år senare tycker jag att det var lika bra. Min rulle var nog inte riktigt dimensionerad för... På något sätt var resan värd sitt, för vårtbitare och ekollon var jättespännande! Det behövs tydligen inte så mycket för en som där allt annat än det som inte luktar tjärved är främmande... Lägg speciellt märke till Trapperns Mussepiggjacka. Klicka på reportaget och läs!