|
Jag träffar ju mellan varven människor som inte på en endaste fläck är
normala på något sätt. Då blir jag trött, less och modstulen. Men desto
gladare blir jag då jag påminns om, och träffar några av mina stjärnor på
himmelen. För ett par år sedan hade jag mina fyra vise män som elever vid
en jägarexamens utbildning i skolans regi. Av alla dessa människor och
ungdomar som jag träffat och bekantats med så stack dessa fyra pojkar upp
som torn ur marken och mångfalden. Pojkarna som jag fortfarande förundras
över i vardagen och imponeras av i mina ensamma stunder.
|
|
Daniel är väl kanske inte som John-Erik Lövgren direkt. För Jonne är
speciell med stort S. Jonne är tusenkonstnären med sitt skarpa,
genomborrande förvirrade - disträa sätt. Den eftertänksamme, skicklige
hantverkaren och mångsysslaren som kommer att överleva ett par
undergångar. Jonne måste dock finslipas för att få fram det rätta
entreprenörs tänket. Sättet som gör att han inte kommer att försitta
varken situationer, möjligheter eller affärsuppenbarelser. Daniel är av
ett helt annat slag. Jag tror tyvärr aldrig att han kommer att bli en
egenföretagare...
|
|
Däremot så är Daniels godhet och fantastiska lojalitet ogenomtränglig! Jag
skulle anställa Daniel vilken dag som helst när min ekonomi tillät det!
Daniel är mycket läraktig och noggrann i allt det han gör. Han är lika
angelägen som sina bröder om att både klä sig, uppföra sig och presentera
sig rätt bland folk om omgivning. Daniel är absolut inte som jag där jag
trivs ju skitigare jag blir. Om somrarna när jag är som mest insmord med
Beckolja och badad i tjärrök så tycker jag att det kan vara en smula
skadligt att ta en dusch - men det tycker inte Daniel. Daniel är också 100
gånger punktligare än jag, men det kanske i sig inte är så svårt att vara.
Men Daniel är ärlig och uppriktig vilket jag uppskattar mest.
|
|
Om jag var ett företag som var ute efter en pålitlig, ordentlig och
väldigt arbetsför människa så skulle jag anställa Daniel direkt. Jag
önskar Daniel allt gott! Han ringde just innan snön kom och var själaglad.
En stor mård hade förlorat livet i hans minkfälla som stod i kanten på en
holme i en bred å. Det var dessutom i en av mina tidigare fällor som
mården hade åkt fast i - en Vålsjöfälla för mink. Fällan sålde jag billigt
till Daniel för att han skulle få prova några olika modeller att bekanta
sig med. Mården gick i fällan då snön ännu inte fanns, men den var precis
fullhårig och vackert färgad. Jag frågade snällt om inte Daniel kunde
vänta med att ta loss mården då jag gärna ville få det på film, och som
tur var så instämde han med detta.
Vi gick ganska långt och även fast jag visste vad som väntade så var det
lika spännande för mig som för Daniel av att få se mården få sticka ut ur
ingångstunneln. Tänk om jag fick fingrarna ur arslet och redigerade ihop
min nya film om mård och minkfångst någon gång. Men jag bekymrar mig för
det arbete det kommer att medföra. Och dessutom så kontaktade jag härom
dagen Robert Salomonsson - Jakt för livet, om att vi skulle förverkliga
det samarbete vi strävade efter för över 15 år sedan. Nu är det bestämt
att det blir av inom en månad, så nu måste jag verkligen först prioritera
min egen film. Min film om mård och minkfångst kommer att bli heltäckande
inom det området, och ingen film kommer nog att kunna mäta sig med bredden
i den.
Hur som helst så både fotograferade och filmade jag Daniel. När jag
skriver det här så har Daniel fått två mårdar till! Och vad har jag fått?
Ingen... Men jag fick en mink idag (30 december 2015). Jag gläds i alla
fall otroligt mycket för Daniel om hans framgångar inom jakten och
fångsten! Jag ser ju tillbaka på tiden då man inte hade så mycket annat i
huvudet än just jakten och fisket (Daniel har tjejer också - det hade inte
jag). Nu vill jag lägga grunden för Ailine och förvalta marken för hennes
framtida intressen. Jag vill utvecklas och expandera! Jag vill visa att
man kunde skapa någonting av ingenting...
|