NOVEMBER - DANIEL LIDSTRÖM



Jag träffar ju mellan varven människor som inte på en endaste fläck är normala på något sätt. Då blir jag trött, less och modstulen. Men desto gladare blir jag då jag påminns om, och träffar några av mina stjärnor på himmelen. För ett par år sedan hade jag mina fyra vise män som elever vid en jägarexamens utbildning i skolans regi. Av alla dessa människor och ungdomar som jag träffat och bekantats med så stack dessa fyra pojkar upp som torn ur marken och mångfalden. Pojkarna som jag fortfarande förundras över i vardagen och imponeras av i mina ensamma stunder.
 



Daniel är väl kanske inte som John-Erik Lövgren direkt. För Jonne är speciell med stort S. Jonne är tusenkonstnären med sitt skarpa, genomborrande förvirrade - disträa sätt. Den eftertänksamme, skicklige hantverkaren och mångsysslaren som kommer att överleva ett par undergångar. Jonne måste dock finslipas för att få fram det rätta entreprenörs tänket. Sättet som gör att han inte kommer att försitta varken situationer, möjligheter eller affärsuppenbarelser. Daniel är av ett helt annat slag. Jag tror tyvärr aldrig att han kommer att bli en egenföretagare...
 



Däremot så är Daniels godhet och fantastiska lojalitet ogenomtränglig! Jag skulle anställa Daniel vilken dag som helst när min ekonomi tillät det! Daniel är mycket läraktig och noggrann i allt det han gör. Han är lika angelägen som sina bröder om att både klä sig, uppföra sig och presentera sig rätt bland folk om omgivning. Daniel är absolut inte som jag där jag trivs ju skitigare jag blir. Om somrarna när jag är som mest insmord med Beckolja och badad i tjärrök så tycker jag att det kan vara en smula skadligt att ta en dusch - men det tycker inte Daniel. Daniel är också 100 gånger punktligare än jag, men det kanske i sig inte är så svårt att vara. Men Daniel är ärlig och uppriktig vilket jag uppskattar mest.
 



Om jag var ett företag som var ute efter en pålitlig, ordentlig och väldigt arbetsför människa så skulle jag anställa Daniel direkt. Jag önskar Daniel allt gott! Han ringde just innan snön kom och var själaglad. En stor mård hade förlorat livet i hans minkfälla som stod i kanten på en holme i en bred å. Det var dessutom i en av mina tidigare fällor som mården hade åkt fast i - en Vålsjöfälla för mink. Fällan sålde jag billigt till Daniel för att han skulle få prova några olika modeller att bekanta sig med. Mården gick i fällan då snön ännu inte fanns, men den var precis fullhårig och vackert färgad. Jag frågade snällt om inte Daniel kunde vänta med att ta loss mården då jag gärna ville få det på film, och som tur var så instämde han med detta.

Vi gick ganska långt och även fast jag visste vad som väntade så var det lika spännande för mig som för Daniel av att få se mården få sticka ut ur ingångstunneln. Tänk om jag fick fingrarna ur arslet och redigerade ihop min nya film om mård och minkfångst någon gång. Men jag bekymrar mig för det arbete det kommer att medföra. Och dessutom så kontaktade jag härom dagen Robert Salomonsson - Jakt för livet, om att vi skulle förverkliga det samarbete vi strävade efter för över 15 år sedan. Nu är det bestämt att det blir av inom en månad, så nu måste jag verkligen först prioritera min egen film. Min film om mård och minkfångst kommer att bli heltäckande inom det området, och ingen film kommer nog att kunna mäta sig med bredden i den.

Hur som helst så både fotograferade och filmade jag Daniel. När jag skriver det här så har Daniel fått två mårdar till! Och vad har jag fått? Ingen... Men jag fick en mink idag (30 december 2015). Jag gläds i alla fall otroligt mycket för Daniel om hans framgångar inom jakten och fångsten! Jag ser ju tillbaka på tiden då man inte hade så mycket annat i huvudet än just jakten och fisket (Daniel har tjejer också - det hade inte jag). Nu vill jag lägga grunden för Ailine och förvalta marken för hennes framtida intressen. Jag vill utvecklas och expandera! Jag vill visa att man kunde skapa någonting av ingenting...