TRAPPERNS BULVANER

Jag nästan sprang in till min mor hemma och utbrast; - Jag har en idé, en mycket bra idé! Trapperns ballongorre ska den kallas! Vi utbytte tankar och funderingar, kring materialval och utformning, samt hur mycket lemmar och detaljer som skulle vara nödvändiga. Ungefär samma tänk som flugfiskaren när han skapar sitt mönster. Oftast och i de allra flesta fall är flugorna gjorda för fiskarens ögon. Egentligen så räcker det ibland med en uppblåst hundbajspåse på kvisten för att gammelorren ska slå. Så "lyran" sket vi helt enkelt i. Varför ska man göra det krångligt när man kan göra det enkelt?

Vadd i huvud och hals, samt gump. Special elastiskt svart tyg som stretchar som kalsonger blev perfekt - det formade orren hur snyggt som helst! En öppning för hemligheten och med ett par flikar så att man kan stänga igen hålet. För man kan ju aldrig vara för säker. Det kan ju komma en riktigt riktigt gammal och vis orrhöna och lägga en funderation på vad det är för sorts blåaktig blindtarmstömning den där kavaljeren håller på med. Så för att vara säker kan du gömma snabeln. Det går så mycket otroligt fort att blåsa upp dessa orrar att det kommer bli bra mycket längre väntan i gryningen än annars.

Självklart ska ett rött, halvnaivt gjort band ovan ögat finnas med, det tycker jag förstärker effekten en aning. Desto hårdare du blåser upp den, så blir formen och spänsten bara bättre. Jag blev så less alla dessa tjäderhönestora orrbulvaner som finns på marknaden, att jag fick nog. Men visst, dom är väl gjorda för turister som allting annat, för jägare och ornitologer som just så pass kliver över sparklådan och sätter sig i första bästa dike med termosen i högsta hugg. Hur långt går du med fem plastorrar egentligen, och sedan med ytterligare några skjutna hem? Det var som när jag fick upp några vänner i från söder med en trädskällare. Vi drog till skogs - tre man, en hund, två hagelbockar, två trettiotrecentiliters kola, en midjeväska, en femtioliters ryggsäck, kaffepanna och en drilling i klass ett. Till slut måste jag bara fråga... vart stoppar ni tjädertuppen någonstans?

Hur som helst, i princip så får du nog med dig tio ballongorrar på en italiensk plastsak med tillhörande plastkvist. Med fiskelina och päronbly kastar du upp dom i vilken skyhög myrtall eller hyggesasp som helst! Ner kommer dom alltid. Ballonger finns ju nästan i vilken matvaruaffär som helst, så det kommer aldrig att bli ett problem. Jag fick ett motargument av en vitsig jäkel en gång. Ja, men tänk när det blåser hårt, ja nästan stormar. Vart tar dina kondomorrar vägen då? Jaaa, ööööh, och du beger dig ut på orrspel då? En ytterligare grej är att priset är mycket lägre på dessa, och sådant brukar ju alltid vara uppskattat.

Ett stansat hål finns i en dubbelvikt läderbit, i den mycket passande färgen svart. Här knyter du enkelt linan och hissar upp den. Inte gör det något om dom sitter lite på sniskan i trädet. Är du så himla sen på att skjuta en orre som kommer för att slå, så att den tillåts hinna sitta och räkna ut vilka som är äkta och inte, samt om någon ser en smula full ut i björken och därför borde vara en bluff, då är det nog lika bra att du köper ett flipperspel. Det roligaste med mina bulvaner är att det blir ju som ett litet barnkalas för varje gång med allt ballongblåsande. Men pricken över i:et är när höken kommer och sätter klorna i...

Påkostat är hålet för ballongen, där finns två små rutor kardborre som stänger till ordentligt. Mina orrar kan ha en aning olika utseenden, för tyget har en egenhet att krypa när det klipps ut. Det tycker jag bara är positivt, med tanke på variationen man får, av att ingen är den andra lik. Kylan klarar dom av galant! Så himla många timmar sitter man inte på ett orrspel, att luften ska hinna gå ur, eller att kylan spökar i plasten i ballongen. Ett annat enkelt sätt att få upp kreationerna i träden är det klassiska med metspöet. Två spikar i toppen vid öglan med eltejp, en stor krok av grov najtråd och sedan är det bara att fiska - en efter en.

Pris: 250:- inkl. moms, ballong men + frakt.