|
Det är nog mest för matens skull som jag skjuter en älg ibland. Men tro nu
inte att jag jagar i något traditionellt älgjaktslag för det. För det kan
nämligen hända att jag får den frågan ibland, eller rätt ofta. Periodvis
så tycker jag att jag jagar älg bara för att få komma ut med min gode väns
jättefina västlaikatik. Kira som hon heter och som jag skrivit om i min
blogg. Det är en mycket egen och osedvanligt klok hund som bidrar till
denna produkt. Om jag inte lockar på älgen förstås. Detta läder är ett
genomärligt hantverk ända in till råhuden, och priset är oftast skitdyrt.
För den som har tagit reda på några hudar och avhårat de vet vad jag
skriver om. Det är få hantverk som kräver så många moment och en sådan
fysisk insats som att både ta bort hår eller päls som att slutligen garva
ett skinn eller en hud. Avhårad älghud säljs i parti och minut av
diverse läder och skinnhandlare, så detta är i sig inget unikt. Min
älgskinnsprodukt är en riktig utstickare med personlighet och
valmöjlighet. Jag säljer älgläder till pilbågshantverkare som
indianhantverkare. De sist nämnda gör förmodligen trummor av olika slag.
Helst av allt vill jag inte sälja genomgarvat, alltså mjukgjort älgskinn.
Detta på grund av det tungsamma arbetet det medför mig, och att de flesta
inte är intresserade av att betala det pris som jag vill ha. Det
vanligaste i sortimentet är så kallad råhud. Den är konserverad med alun
och salt, men den är inte garvad. Älghuden levereras antingen torkad
eller färskfrusen, beroende på vad du vill ha det till. Exemplet på bilden
är ett så kallat "lappläder", och det är alltså torkat. Det är mycket
populärt hos främst knivslöjdare, som vill ha läder av en väldigt personlig
karaktär. Lädret blötlägges och kniven sys därefter för att slutligen
torka och bli nästan hård som ben. Om jag har lust så kanske jag vill
tillverka en rårandshud åt dig. Priserna på dessa ovanliga material vill
jag sällan slå fast till ett - eftersom att det beror helt och hållet på
min arbetslust.
|
