BARNSJUKDOMAR

Tyvärr så innan jag blev varm i kläderna och fick grepp om hela tillverkningen av Trapper 90 så gjorde jag några misstag. Jag vet att det förekom fällor under Oves regi som också hade samma bekymmer. I början blev jag lärd att såga av gillerpinnen jäms med svetsbiten, som jag kallar den. Plattjärnet med 5,5 mm stort hål. Det resulterade i vissa fall när fällan slog igen att pinnen hoppade ur (enligt bild) av slagkraften. Oftast när fällan slog igen utan dämpning, alltså en mård, mink eller iller under slagbygeln.

Fällan får för övrigt inte tomklickas under några som helsta omständigheter. Då kan man av rimlig fysisk lag inte få tillbaka pinnen i hålet om man inte skruvar lös m 4 mutter och skruv och manuellt stoppar tillbaka pinnen i hålet. Detta lilla problem kan hända igen om man inte åtgärdar felet enligt nedanstående bild. Tyvärr förekommer det nog något 100 tal fällor med denna "barnsjukdom".
 

Problemlösningen tar gladeligen bara några sekunder enligt bild. Du kan ta en polygriptång, en skiftnyckel eller något likande verktyg och helt sonika bara fatta grepp om svetsbiten på det här sättet och pressa eller vrida den nedåt ett par millimeter. Så att det ska se ut som nedanstående bild...
 

Det finns alltid många olika sätt (oftast) att lösa problem, och det här är det bästa i det här fallet. Man kan också slå ganska hårt med hammaren, rakt uppifrån och ned på själva stativbygeln, då sänker man också höjden på svetsbiten. Men det avråder jag från i detta fall. Nu är alltså gillerpinnen korrekt i sitt fungerande utförande!
 

JUSTERING AV HÖJDLÄGET PÅ TRAMPPLATTAN

Jag tillverkar alla fällor som finns och förekommer i dagsläget. Alla fällor måste vara färdiga och injusterade för fångst direkt. Höjden på trampplattan måste vara rätt, och utlösningstrycket på fällan ska vara exakt och inte överstiga 150 g. Den optimala höjden på plattan ska vara enligt bild eller något lägre också. Observera; när fällan är i sitt absoluta sista ögonblick innan den slår igen!

Höjden på trampplattan får inte vara högre ifrån golvet än 40 mm. Fällans tröskel, alltså botten av ingångshålet får inte vara längre, högre upp ifrån fällans golv än 45 mm, eller möjligen max 50 mm. Jag vet att det finns teorier om med ännu högre ingångshål, men det vill jag inte göra något uttalande om eller förveckla här. Ingångshålet får således heller inte vara närmare golvet än 40 mm.

En korrekt fälla ska enligt mig se ut som bilden ovanför, eller alltså också med något lägre trampplatta.
 

OM TRAMPPLATTAN ÄR FÖR HÖG

Av olika anledningar så kan din fälla vara fel, eller bli fel med tiden. Det kan vara frågan om transportskador, stötar och slag under användning eller andra orsaker som jag inte kan råda över. En fälla kan se ut som på bilden, där trampplattan har blivit alldels för hög. Trots att du efter bästa förmåga har sett till att den; "...är i sitt absoluta sista ögonblick innan den slår igen!"

En slagfälla med för hög trampplatta är dåligt av den anledningen att när mården, minken, illern eller något annat djur kommer in i fällan, riskerar att utlösa den med sitt huvud, sin haka eller sin hals - före den egentligen har hunnit stoppa in huvudet. Alternativt att djuret också med tassar och klor kan råka trycka ned trampplattan och utlösa fällan för tidigt. En annan fälla med mycket känd barnsjukdom enligt detta är Gävleborgsfällan.

En slagfälla med för låg trampplatta är inte lika allvarligt, och det kommer i alla fall inte föreligga någon risk att mården, minken, illern eller något annat djur skadar sig på felaktigt sätt. Det som händer är helt enkelt att fällan inte slår igen och dödar djuret, till rovviltets stora glädje och fångstmannens väldiga huvudvärk...
 

Om du nu vill eller måste åtgärda detta fel så gillrar du bara upp fällan enligt bilden. Du säkrar fällan och låter den slå igen och fångas upp av / vila i säkringen. Därefter slår du ett mycket lätt och enkelt slag med hammaren på slagbygeln, rakt uppifrån och ned (exakt på det stället jag visar). Om fällans trampplatta är för mycket hög så kan du slå ett eller ett par slag till. Sedan gillrar du upp fällan och kontrollerar förloppet tills önskad höjd på trampplattan - och fällan är sedan klar för fångst!

Det kan hända att när du nu har sänkt slagbygeln (så sänks ju givetvis också trampplattans höjdläge), så kan du få dilemmat att slagbygeln inte riktigt går emot stativet så att fällan kan gillras upp igen. Alltså att gillerpinnen inte kan komma upp framför slagbygeln för att den tar i svetsbiten eller svetsbitens övergång i stativbygeln. Om, detta skulle inträffa, så slår du bara med hammaren på samma sätt som innan. Men på stativbygeln! Precis i mitten av fällan där svetsbiten är svetsad ska slaget komma. Detta kan du göra med fällan både gillrad och säkrad eller avgillrad. Då sänker du höjde på stativbygeln och fällan kan gillras upp igen!

Notera vänligen;

Slå då förbanne mig inte fel så att du missar med hammaren och slår på säkringen, för då kan det hända grejer!
 

Du kan sänka trampplattan på flera sätt också, och detta enligt denna bild. Hävarmen "vridipinnen" som jag och Ove så fantasifullt kallar och kallade den är ju böjd lite mera eller mindre. Det här för att trampplattan ska få ett snyggt horisontalt läge. Vissa fällor som förekommer har trampplattan i rätt höjd, men har ett något sluttande utseende bakifrån fällan sett. Detta är normalt men kanske inte estetiskt.

Du kan i alla fall sänka trampplattan på ett mindre sätt genom detta. Att vrida och böja ner trampplattan i "vridipinnen". Enligt bilden lite snett emot dig. Du kan förenkla det genom att föra in en lång mejsel, en stål axel eller liknande, under och mellan vridipinnen och stativbygeln nertill i fällan. Mejseln eller vad det nu är ska ligga tvärs över fällan på stativet precis där vridipinnen är vriden. På detta sätt kan du enklare bryta, knäcka, vrida trampplattan neråt - för att helt enkelt sänka trampplattan. Förmodligen det lilla som behövs.  
 

EN TRAMPPLATTA SOM ÄR JÄMS MED TRÖSKELN

Många fällor på marknaden har en trampplatta som är jäms med ingångshålet eller tröskeln. Detta är helt okej, men kanske ändå inte helt optimalt. Det finns teorier och erfarenheter som anspelar på att det här kanske inte är så bra. Jag har fått mink och mård (men även andra) som har fått slaget lite väl långt fram på huvudet. Vid ett tillfälle förlorade jag en mink som kunde bero på detta. Om, det nu är så att fällan är så här enligt principen "...när fällan är i sitt absoluta sista ögonblick innan den slår igen!" enligt bild.

Så kan det finnas en risk att när mården, minken, illern eller något annat djur kommer in i fällan så ställer de sig på tröskeln för att iaktta en sista gång innan de går vidare in i fällan (förmodligen och troligen). Då kan det så vara gissningsvis att djuret trycker med tassar, klor och tår på trampplattan. Om det då är så att fällan behöver ett ytterst litet utlösningstryck för att slå igen, så kan felslaget vara ett faktum. Lite beroende på vart i fällans huvudrum djuret hade sitt huvud, eller vart i förhållande gentemot ingångshålet som djuret hade sitt huvud.

Den mink jag en gång i tiden förlorade med endast en blodfläck på sidan i en väldigt ny, fin och trävit fälla - hade kanske vridit huvudet uppåt mot fällans tak när den väl kom in. För att kanske lukta på den lilla, lilla fläck av lockmedel som jag så klurigt hade droppat på insidan i fällans tak...

Jag vet att Lazzefällan hade mycket problem med detta. Och Gävleborgsfällan som kanske hade ännu större problem, (det finns fördelar med Gävleborgsfällan också - om än de är få).
 

OM TRAMPPLATTAN ÄR FÖR LÅG

Det här är väl ett ganska angenämt bekymmer. Och som jag varit lite inne på tidigare så är det ingen fara för felslag för djurets skull i alla fall. Som ni förstår så är det enda som händer att fällan inte slår igen. Självklart är detta inget roligt för fångstmannen och måste åtgärdas. Fällan kan ha blivit så här som i alla andra fall av olika omständigheter; transportskada, att en tredje person gjort fällan någon felaktig åtgärd eller skada och så vidare. Jag lämnar ingen fälla ifrån fabriken på detta sätt, det är ett som är säkert.
 

Ovanstående problem med för låg trampplatta är extremt enkelt att få bukt med. Du spänner bara upp slagmekanismen och säkrar den. Sedan låter du den "slå igen" och fångas upp, vila i sin säkring. Sedan tar du bara förslagsvis en flatmejsel eller spårmejsel som det också kallas och sätter in mellan slag- och stativbygel. Du använder sedan stativbygeln som ett mothåll för en sorts hävarmsprincip. Du trycker bara försiktigt med nödvändig kraft nedåt mot golvet enligt bilden. Pressa mejseln ett par tre gånger försiktigt och kontrollera fällan mot ett ingångshål eller en tumstock hur hög trampplattan är. Detta ingrepp tar bara någon minut och fällan är sedan åter klar för fångst!
 

OM INNERBYGLARNAS JUSTERING

Om du fångar mycket mård som har en relativt hård och tjock skalle så kan fällan behöva en liten komplettering efter ett antal år. Mina äldsta fällor brukar jag gå igenom på detta sätt, men då har de fångat mård och mink sedan mitten av -90 talet! Av fysiken och materialet så kan innerbyglarna "ge efter" och vika sig en smula uppåt och inte ligga direkt an emot trampplattan (på bilden kan en mejsel stoppas in under innerbygeln). Det är tillverkningsmässigt svårt att få bukt med men det gör heller ingenting.

Slagmekanismen slår med en sådan oerhörd kraft ändå, och att den skulle slå ned till "noll" mot trampplattan är ändå inte aktuellt med en hel mård eller mink emellan. Så djurets skalle krossas fullständigt i alla fall. Men för sakens skull så är det mera korrekt att justera detta. Du tar bara en hammare och slår till med ett eller ett par lätta slag (gärna mot "hörnet" på innerbygeln) när mekanismen är avgillrad mot trampplattan. Så är problemet löst och innerbyglarna ligger någorlunda tätt igen och fällan kan användas i tio år till!
 

OM DU RÅKAR UT FÖR EN "GLIDARE"

Sidan är under uppbyggnad, så det kommer mera...