TRAPPERNS BÄVERSALVA

Före min lilla favoritkyckling blev dödad av grannarnas lösspringande hund fick jag behandla hennes små sår gjorda av de andra hönsen. Trots att jag oftast höll kycklingarna på sidan om, så ibland när de fick vara tillsammans med de vuxna hönsen så kunde de bli lite mobbade. Den här lilla vita krabaten fick småsår på övergumpen som jag tyckte såg en aning besvärande ut. Vad kan då vara bättre än en fullständigt biologiskt nedbrytningsbar salva av bävergäll? "Kines" som hon kallades tyckte att det var jätteskönt med en svalkande och förmildrande, men säkerligen också en del smärtlindrande fet salva i försommarvärmen. En parantes för att hennes namn uttalades med ett lååångt i, och ett e som ett dialektalt ä. Kycklingen gjorde aldrig några försök att sprätta därifrån för varje gång som jag smörjde in henne. Nu finns tyvärr inte fågeln längre, men såren läkte ut väldigt fint och fjädrarna växte ut och blev fylliga över ryggen.

Så klart också när jag har rensat fisk av industriella mått så att såren på händerna är talrika som prickar på en prickigkorv. När man har stått i timmar och tagit hand om massor med kilo abborre, så är man inte så styv i korken längre. I alla fall om man inte har haft tillgång till gummihandskar. Då kan det vara skönt att efter detta tilltag ställa sig med arbetshandskar av skinn och skotta några kubikmeter grus. Samtidigt som händerna läker och vårdas så gör du nytta. För jag tycker att salvan gör sig ännu bättre om du smörjer in dig och drar på dig snäva montörshandskar av skinn till exempel. Det hänger givetvis ihop med att salvan inte nöts bort så fort, eller försvinner i allt som man tar i eller sedan arbetar med. På samma sätt som jag använder min lädersmorning som hudsalva, så använder jag också min bäversalva som hudsalva, men även som sårsalva. Båda produkterna har sitt gemensamma syfte, att skydda händerna från uttorkning och mycket mera. Men att då bäversalvan är bakteriehämmande, eller dödande... och med sitt antiseptiska sätt är den därför smått unik.

Det här kanske inte ser så roligt, än mindre aptitligt ut. Bilden föreställer en av mina fula - krokiga tår. Jag satt och svetsade Trapper 90 fällor för ett tag sedan, då det plötsligt brände till som att en geting stack mig med 380 Volt i foten. Skorna brukar jag slarva med, men tycker att de ändå skyddas av läderbyxorna eller det är som ett sorts förkläde som jag brukar använda. Jag sitter långt bak med benen och hade inte väntat mig en liten loppa där. Men så fruktansvärt ont det gjorde! Min svetserfarenhet är rätt begränsad då jag endast kanske har hunnit med en 6000 - 7000 punkter, och alltså inte hunnit med en del komplikationer som kan uppstå. Jag har ganska fuktiga fötter, men jag tänkte att det nog skulle läka av sig självt. Loppan skadade båda tårna men jag pillade loss den och resterna så gott det gick. Sedan var det inget mera med det utan jag tog bara på mig sockan och skon igen. Fast till slut började jag halta lite efter några dagar. Det gjorde skitont. Jag skottade mycket snö i säkert 3 - 4 timmar om dagen någon vecka i sträck och hade rävsnarorna ute samtidigt. Så jag rörde mig hela tiden och fötterna var fuktiga jämt. Till slut måste jag titta på foten och den såg inte bra ut. Bäversalvan och ett andas plåster åkte fram, och då började det lugna ner sig. Trots att jag fortsatte med snöskottning och snaror...

Här är en bild på mina händer och handskar igen. Men nu är det självsprickorna som behandlas. Ett Norrlandsklimat om vintern gör att det mesta torkar - på gott och ont. Mest på gott för övrigt. Men springer man och tvättar sina händer flera, flera gånger om dagen så bidrar det inte till det bättre direkt. Den fettlösande tvålen gör ju så klart att allt fett som kroppen producerar, för att underhålla och skydda försvinner. Glöm inte att det oftast är samma tillverkare bakom både tvål och hudlotion... Jag tillverkar än så länge inte tvål, men man vet aldrig. Mina fingrar spricker alltid där i kring mot julen och fram över toppfågeljakten. Och de spricker på precis samma ställe, intill naglarnas ändar. Det finns inget som är så överlägset, att råda bot på detta bekymmer som att doppa fingrarna i min bäversalva och sedan dra på sig arbetshandskarna! Alternativet är så klart att skita i tvålen... men vad gör man när du nyss har torkat dig där bak och papperet revs sönder? Självsprickor förmildras oerhört mycket av mitt lilla hemkok.